Idag startade jag dagen med den där välbekanta saknaden i bröstet och en klump av gråt i halsen. Det är det mammas födelsedag idag och just vid sådana tillfällen så känns sorgen och saknaden alltid som allra störst.
Sorgen och saknaden finns alltid med mig. Den har på något sett blivit en del av mig och en del av min vardag. Jag har lärt mig att leva med den men vissa dagar känns det extra svårt och jobbigt.
Jag ville så gärna få ringa till mamma i morse. Ringa för att säga grattis, så som jag alltid gjorde på hennes födelsedag. Önskar så att jag bara kunde få göra ett enda litet samtal. Få höra hennes ”Hejsan, hejsan”
Om bara mamma hade fått finnas kvar så hade jag kört hem till henne idag. Jag hade haft med mig en present. Något som jag visste att hon skulle tycka om. Och hon skulle säga som hon brukade: ”Du vet alltid vad jag vill ha” ❤️
Men de senaste tre födelsedagarna har jag fått ”fira” hennes dag utan henne. Istället för en present så har hon även i år fått Ramlösa, blommor och tända ljus på sin snötäckta grav. 😔
Jag vet att mamma inte vill att jag ska vara ledsen. Hon vill inte att jag ska gråta. Och ibland är det nästan som om jag kan höra henne säga ”Men jag är ju här” Som om hon vill att jag ska veta att hon finns intill mig fast att jag inte ser henne. Och kanske är det så. Kanske finns hon precis intill. Men just idag hade jag kunnat ge vad som helst för att få se henne igen och bara få ge henne en kram. ❤️
Jag hoppas att du har blivit ordentligt firad av dom andra änglarna där uppe i himlen idag älskade mamma. Att du har fått äta pyttipanna, korv potatis eller soppa som du tyckte så mycket om. Och när dom andra ätit söt sliskig tårta så hoppas jag att du fått Wasa sport-knäcke med naturell mjukost. ❤️
Grattis älskade mamma på din dag. Just idag saknar jag dig så att det gör ont.
0 kommentarer