Jag ska erkänna att jag inte har varit jätte jätte pepp på att ge mig på uterummet. Inte för att jag inte vill göra vid där ute, för det vill jag verkligen. Men mest för att allt måste tömmas först och där har verkligen varit mycket som tryckts in där. Sådant där som vi (eller ganska mycket jag) inte just där och då har velat slänga men heller inte riktigt vetat var vi ska göra av. En sak är iallafall säker i uterummet skulle det inte vara. Så att ställa det där var liksom bara att skjuta problemet på framtiden.

Jag kan ibland ha lite svårt att göra mig av med saker. Känner jag inte att jag verkligen vill göra av med en sak (som jag egentligen varken behöver eller använder) så måste jag behålla lägga undan den. Till nästa gång jag är och röjer och inser att jag inte varken tänkt på, saknat eller använt den. DÅ kan jag slänga den. Det är som om jag liksom behöver ha lite av en process med mig själv för att bli redo. 🙈

En del saker kan jag inte göra av med av rent sentimentala skäl. Som tex. saker som något av barnen har gjort i slöjden. Det känns så hjärtlöst och otacksamt att slänga något som dom stått och slitit med och sen kommit och gett mig som en present. Att barnen idag är 24, 22 och 16 år gamla och förmodligen inte ens minns sina verk eller ena bryr sig om huruvida jag sparar eller slänger tänker jag liksom inte på.

Jag kommer inte ens ihåg vem av barnen som har gjort vad. Men jag tror att alltihop är Benjamin och Jonathans kreationer. Och dom 2 har ju flyttat hemifrån. Men ingen av dom har efterlyst den där fullkomligt värdelösa träsleven för att få ha i sitt eget kök. Inte heller den lilla äggkoppen som till och med har snittsats till genom att målas med guldfärg inuti.

Om jag väljer att fortsätta spara deras hantverk, bara för att jag inte har hjärta att slänga, så skjuter jag (ännu en gång) ”problemet” på framtiden. Dock så skjuter jag tillslut över det på barnen som en dag, när jag ”vandrat vidare, kommer tvingas stå där med en massa ”mög” som jag har sparat.

Men, som för att på något sätt få ett godkännande på att jag inte sårar dom genom att slänga, så skickade jag en bild och frågade om dom ville ha sina saker. Ingen av dom ville ha tillbaka sina verk. Så jag tog beslutet att vara en elak och otacksam mamma och slänga dom. 🙈

Jag och Robban har slitit och släpat hela dagen med att röja, sortera, slänga och ställa saker vi ska ha kvar där dom ska vara. Så nu är det alldeles tomt där ute (förutom ett kylskåp och en ap tung ek skänk som ska vara kvar) så att vi kan börja ”glesa” taket, gipsa, spackla måla osv.

VAD HAR VI GETT OSS IN PÅ??

Jag har tvekat på att lägga ut ”före bilder” men för att ni ska förstå vilken kaos och skamfläck det där uterummet är så får jag väl ändå förnedra mig att göra det. 🙈 Och samtidigt så blir det ju roligare att se den stora förändringen sen när det är klart. Bara att röja upp blev ju en stor förändring.

Till och med nere i källaren (som ingen annan än vi själva ser) är det bättre ordning än i uterummet. 🙈

Det där uterummet är det enda i huset som vi inte har gjort ett enda dugg med. Förutom att dra bort en äcklig heltäckningsmatta som låg där när vi köpte huset. 🤮

Vi har under alla (19) år sagt att vi ska ta tag i det där SEN. Nu är det sen 😉 Rummet är tomt och vi planerar att göra lite ”pö om pö” när tid finns. Har det tagit 19 år att starta så behöver vi ju inte stressa med att få det klart.

FORTSÄTTNING FÖLJER……

Kategorier: Allmänt

0 kommentarer

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras.