Ibland funderar jag över hur en del människor tänker. Ibland tyder deras beteende på att dom inte tänker alls!!
Trots att jag försöker förneka det så är hösten här. 🍂🍁 Det är snart dags att ställa in husvagnen för vinterförvaring men det känner varken jag eller Robban oss redo för riktigt än. Vi älskar att åka ut med husvagnen. I den kan vi liksom fly verkligheten lite och slappna av. I den kan vi ”bara vara” långt ifrån alla ”måsten”
Så i fredags bestämde vi oss för att ge oss ut en runda till med husvagnen. Det bar av till Tingsryd och en mysig liten camping precis vid sjön Tiken.
Det är lite som att köpa grisen i säcken när man väljer plats på en camping. Man vet ju inte riktigt vad det är för typ av granne man backar in husvagnen vid. Ibland blir man väldigt fort varse att man valt helt fel plats!!
Skällande hundar, bråkande ungar eller högljudda vuxna är inget man vill ha som närmaste granne på en camping. Där vill man ha lugn och ro.
Vi var på just denna campingen för 2 år sedan. Det var samtidigt som en halv kennel tycktes vara här 🙄 Den upplevelsen kan ni läsa om genom att klickar HÄR.
Denna gången har vi inte hört ett enda hundskall (tack och lov). Där emot har vi denna gång hamnat intill några som verkar vara oerhört rastlösa, som inte kan sitta still och som tycks ha stora problem med sin dörr!! 🙄
Detta upptäckte jag vid 5 tiden i går morse. Då väcktes jag med ett ryck av att grannen slog igen sin dörr med sådan kraft att det small över hela campingen och jag höll på att trilla av sängen av chocken.
Jag konstaterade att grannen förmodligen inte ville eller kunde använda sig av den toalett som (ofta) finns inne i husvagnen utan nu istället skulle bege sig till toaletten i det gemensamma servicehuset. Men måste man väcka hela campingen för det?
Jag lyckades somna om….. Alldeles lagom tills grannen kom tillbaka och slog i dörren igen!! VARFÖR behöver man larma så förbannat i dörren? 😡
Vid 7 tiden vaknade jag igen och kunde inte sova mer. Så jag steg upp, klädde på mig och tassade ut ur husvagnen för att Robban skulle kunna sova vidare. Jag gick ut och TRYCKTE, så tyst jag bara kunde, igen dörren. Det gick minsann att stänga utan att väcka hela campingen!! Jag satte mig utanför husvagnen och tittade ut över vattnet och bara njöt av lugnet……
…… Tills grannen tydligen vaknade och började larma och slå i sin dörr igen!! Dörren öppnades och grannen kom ut. PANG så slogs dörren igen. Efter bara en liten stund kom grannens partner ut. Och PANG så slogs dörren igen. Efter en löjligt kort stund skulle någon av dom gå in igen. Och PANG så slogs dörren igen. Väldigt snart så öppnades dörren igen… och PANG så slogs den igen. 😡
För varje pang så växte min irritation och jag fick misshandla mig själv inombords för att inte gå bort och skälla ut dom och göra klart för dom att det faktiskt GÅR att stänga en husvagnsdörr utan att ta i för kung och fosterland!!
Hela helgen har dom hållt på att larma! Är det inte i dörren så är det i lastluckorna eller bildörren. ALLT ska tydligen slås igen med full kraft. Jag har mer än en gång känt behovet av att gå dit och, med största tydlighet, visa hur irriterande deras larmade är!! Jag vill slita av deras dörr och hoppas på den så att dom inte kan slå i den någonsin igen!
Ut över det konstanta smällandet i dörrar så har vi dock haft en skön och mysig helg med mycket avslappning och laddning av batterier.
Idag är det dags att vända hemåt igen. Men innan vi lämnar campingen så vankas det gåsmiddag på campingens restaurang 🤤 Sen bär det (motvilligt) hem till vardagen igen.
0 kommentarer