Jag har kämpat och jag har våndats. Jag kan inte, på mina 10 fingrar, räkna hur många gånger jag, de senaste 2 åren, har varit på väg att ”slänga in handduken” och bara ge upp.
Alla gånger som jag suttit, med näsan i böckerna eller vid datorn och bölat för att det jag pluggar på inte tycks vilja fastna i huvudet. Eller alla de sömnlösa nätter jag haft inför prov som jag varit övertygad om att jag inte kommer att klara men som jag på något konstigt sätt ändå klarat.
Det har varit 2 svåra och jobbiga år. Men samtidigt väldigt roliga och utvecklande år. Jag har hittat nya, fantastiska och fina vänner på vägen. Och jag har lärt mig så obeskrivligt mycket. Framförallt om mig själv. Jag kan tydligen mer än jag tror och är minsann, trots allt, ganska så bra 😉
Idag tar jag examen!!! Jag är nu undersköterska!! JAG KLARADE DET!! Dessutom med betyg som jag inte ens vågat drömma om!! Och jag måste faktiskt erkänna att jag är förbannat stolt över mig själv!!
När jag steg upp idag och kom ner till köket så hade Robban tänt ljus, hällt upp kaffe till mig och lagt fram presenter. ❤️
Med stort hemlighetsmakeri har han slagit in paket och för att inte avslöja sig själv så blev det ”man tager vad man haver” vilket resulterade i inslagning med maskeringstejp. Inslagningen i sig ska kanske inte koras till den allra vackraste men i mina ögon är där så obeskrivligt mycket kärlek i den där inslagningen. ❤️
Och ännu mer kärlek fanns inuti.
Just nu är jag, av olika anledningar, extra känslig och bölig. Och detta fick verkligen tårarna att komma!! Min fina fina Robban!! Namnskylt och ett armband med en fjäril berörde mig på djupet av hjärtat. Ni som förstår, ni förstår. ❤️
Tack underbara Robban. Min dag kunde omöjligt startat bättre!! ❤️
Idag vankas det ”champagnefrukost” med några andra undersköterskor innan det blir avslutningsfika och diplom utdelning på skolan och sen ännu mer firande med drinkar och middag. Blir nog en bra dag det här!! 😉
0 kommentarer