Igår var en ganska så jobbig dag. Redan när jag vaknade så kände jag mig ledsen och saknaden efter mamma var enorm. Jag saknar min mamma varje dag på dygnets alla timmar. Men ibland käns saknaden så där extra stark och fruktansvärt outhärdligt. Så var det igår. 😞 Hela dagen gick jag runt med gråten i halsen.
När dagar börjar så, så brukar jag försöka tänka positivt och göra saker som jag mår bra av. Allt för att kunna hantera känslorna så gott det går. Men igår var det svårt.
Jag har tvingats lära mig att leva med sorgen och saknaden efter mamma. Inte för att jag vill, men för att jag måste.
Med den där värkande klumpen i bröstet så försökte jag ändå att ta mig för saker igår. Försökte leva på som vanligt. Jag gick upp för att bädda sängen. När jag lyfte mitt täcke från sängen för att ”skaka till” det så såg jag ett litet M i min säng. M som i mamma. M som i Monika 💜
Jag förstår inte var det kom ifrån. Hittar verkligen ingen logisk förklaring. Så jag väljer att se det som ett litet budskap från mamma. Kanske är det hennes sätt att visa att hon fortfarande finns här hos mig ❤️
0 kommentarer