5 år av saknad

Älskade, älskade mamma ❤️ Idag är det 5 år sedan du tvingades ge upp kampen, släppa taget och lämna oss. Den dagen gick jag sönder och jag har inte blivit riktigt hel igen sedan dess. Du tog med dig en bit av mig. En bit som för alltid kommer att fattas. Jag vet att du inte ville lämna. Jag vet att du inte kände att du var klar. Men din kropp orkade inte mer. Du hade kämpat så länge. Din styrka, din kämpaglöd och din envishet gör att du för alltid kommer att vara min stora hjälte och förebild. 💜

Under dom 5 år som gått så har det inte gått en enda dag utan att jag har tänkt på sig. Inte en enda dag utan att saknaden har funnits där och gjort sig påmind.

Det är det så oerhört mycket som hänt sedan du gick. Saker som jag hade behövt prata med dig om. Saker som jag hade velat att du fick uppleva. Saker som jag velat dela med dig. Jag önskar att du hade fått uppleva att jag blev farmor. Att jag hade haft möjligheten att berätta att nu förstår jag den kärlek du beskrev när du pratade om mina söner. NU förstår jag det där med livets efterrätt.

Jag önskar att du hade fått träffa och lära känna "min" älskade lilla Leon. Han som på så många sätt är en kopia av sin pappa. Han som charmar alla och får oss att vika oss av skratt med sina små upptåg.

Och jag önskar att du hade fått träffa "min" underbara lilla prinsessa, Cleo. Hon som smälter hjärtan med sina stora vackra ögon, oerhörda charm och bestämdhet.

Jag vet att du upplever det på ditt sätt från där du är nu. Att du ändå finns där intill och håller ett vakande öga och en skyddande hand över dom.

Jag pratar ofta med dig. Och jag vet att du finns där intill mig och lyssnar. Att du förstår och ofta håller med. Jag saknar att få höra dina svar, dina goda råd och din vägledning. Du var den som lyssnade och förstod mig. Vi förstod varandra.

Jag saknar alla våra timslånga samtal, att få höra dig säga "hejsan, hejsan" varje gång vi ringde varandra, ibland flera gånger om dagen. Jag saknar att höra din röst och ditt skratt. Jag saknar allt med dig!

Jag hade kunnat ge allt för att få träffa dig igen, om så bara för en liten liten stund. Få berätta för dig hur oerhört älskad och saknad du är. Berätta vilket oerhört tomrum du lämnade efter dig när du gick.

Jag önskar så att du hade kunnat stanna kvar hos oss. Men jag vet också att du har det bra där du är nu. Där slipper du att lida och att ha ont. Du slipper alla plågor, mediciner och sjukhusbesök.

Jag saknar dig och du fattas mig, men jag vet att vi ses igen........ Tids nog 💜