Idag fick vår gamla Kabe ny ägare. Jag ska erkänna att det faktiskt tog emot lite att sälja den.
Ja svårsåld var den absolut inte. Annonsen hade legat ute i säkert en hel kvart innan köparen hörde av sig och talade om att det var just den vagnen hon ville ha. Och så skickade hon över en handpenning för att vara säker på att ingen annan skulle snuva henne på hennes drömvagn.
Idag kom dom och hämtade den. Jag ville egentligen inte alls sälja den. Men man kan tydligen inte spara en husvagn av nostalgiska skäl. 🙄
I den vagnen har vi upplevt så sjukt mycket. Den har gett oss tak över huvudet på resor från Ystad till Haparanda…..typ
Från början så köpte vi den för att barnen skulle ha vars en säng. Och vi hoppades att vi på så sätt skulle minimera bråken mellan dom och få sköna och lugna semesterresor. Det hjälpte inte kan jag säga!!! I den vagnen har vi fått uppleva hur våra söner kunde förstöra en hel semesterresa på noll tid genom att bråka så att hela vagnen skakade.
Vi har sett våra barn näst intill slå ihjäl varandra i den vagnen. 🙄 Vi har sett dom växa upp där. Och vi har fått uppleva hur dom en efter en har tappat intresset för att kuska Sverige runt ihop med familjen. Säng efter säng har blivit övergiven…..tills det bara blev jag och Robban kvar. 😢 De senaste åren har vi pratat om att byta till en mindre vagn och det har vi ju gjort nu. Ändå så kändes det lite i hjärteroten att se den gamla vagnen åka iväg. En aning separationsångest fick jag allt. Men jag antar att man inte kan behålla en vagn enbart för att man känner sig nostalgisk.
Men nu blickar vi framåt mot nya (förhoppningsvis) bråkfria resor med den (för oss) nya vagnen som snart är klar…..För självklart så gjorde jag den till ett projekt att lägga mina tankar och energi på. Och kanske, kanske att det projektet (som vanligt) lev lite större än vad som var tänkt från början. 🙈
0 kommentarer