Ja, så är det väl dags att göra det årliga ”bokslutet” för att summera året som gått. Och det finns väl inte så mycket annat att säga än att 2021 har varit ett skit år!!! Det värsta året i mitt liv!! Ett år som började på värsta tänkbara sätt och som valde att fortsätta så. Ett år då jag varit mer eller mindre sjukskriven hela året och där jag har mått sämre än någonsin. Jag ”firade” in 2021 med att, gråtande, stå och titta på alla fyrverkerier vid tolvslaget. Och redan då sa jag till Robban att 2021 skulle komma att bli året då jag förlorade min mamma. På något sätt så kände jag det på mig redan då. Och 6 månader senare var hon borta 😥
Jag har funderat på om det funnits något litet guldkorn med året som gått men har verkligen inte kunnat komma på ett enda. Jag kan däremot komma på väldigt många saker som varit skit. Och skiten verkar inte vilja sluta att hagla över mig heller.
Jag har kämpat så sjukt mycket under året som gått. Kämpat för att få må bra. Kämpat med att försöka hitta mig själv igen. Men det är förbannat svårt när jag hela tiden kämpar i motvind. Varje gång jag känt att jag varit på väg att resa mig så har det kommit något nytt skit som slagit ner mig. Och jag kämpar fortfarande för att inte ge vika för alla motgångar och bara ge upp. Bara bli liggande.
Men jag är inte personen som ger upp. Hur tufft det än är så kämpar jag på. Inte för att jag vill utan för att jag måste. Jag försöker tänka att all denna skit kanske stärker mig en dag. Det sägs ju att det som inte dödar det härdar.
Har jag iallafall något som jag kan känna mig tacksam för under året som gått? Ja, alldeles säkert en väldig massa. Men allra mest tacksam känner jag mig för att ha Robban i mitt liv. Han som är min klippa. Han som alltid finns där när jag behöver honom som allra bäst. Han som känner, ser och vet när jag är nere utan att jag ens sagt något. Han som ofta läser mig som en öppen bok. Min klippa och min pusselbit. Vad vore jag utan honom?
Jag försöker verkligen tänka positivt. Försöker verkligen tänka att snart kanske jag också får må bra. Det sägs ju att det alltid är som mörkast innan gryningen. Och kanske att det är sant. Kanske att jag om ett år från nu får lov att göra ett nytt ”bokslut” Och beskriva hur oerhört bra 2022 trots allt blev. Kanske, kanske, kanske att 2022 trots allt blir mitt år!!
0 kommentarer