I torsdags så skulle jag och Jonathan till Malmö. Bara tanken på att köra bil i Malmö ger mig ett nervöst sammanbrott. Så jag föreslog att vi skulle ta tåget. Det skulle ju vara väldigt mycket bekvämare……om vi hade tur. Vi hade en tid att passa. Och genom att ta tåget så skulle vårt ”öde” ligga i sj:s händer. Och alla vet ju hur pålitliga SJ kan vara med sina tågavgångar.
Men om man tar ett tåg som går oförklarligt mycket tidigare än man ska vara framme så kaaaanske man hinner i tid.
Jag tänkte att med tåg så skulle man kunna sitta och bara slappna av och komma fram fortare än med bil. Eller jag hade förmodligen inte slappnat av ett enda dugg eftersom jag alltid känner en viss stress när jag har en tid att passa och någon annan har makten över huruvida jag kommer i tid eller inte. I detta fallet SJ!!!
Jag tänkte också att det skulle bli billigare att ta tåget. Men när jag kollat upp biljettpris för både mig och Jonathan så blev kostnaden ungefär den samma. Är det då värt att lägga sitt öde i sj:s händer? Det tyckte absolut inte Jonathan. Så jag sa att då fick han köra.
Resan ner gick hur bra som helst. Det var först när vi kom in i Malmö stad som min puls började öka. Det är ju bilar överallt och 17 filer på samma väg. Så stora vägar har vi minsann inte hemma i lilla trygga Bjärnum!!
Men Jonathan skötte det galant och var hur avslappnad som helst. Han tycktes inte påverkas det minsta av att jag satt halvt panikslagen och hyperventilerade i sätet intill.
Jag är inte gjord för storstäder!!!
Vi kom fram i riktigt god tid. Och tack och lov för det!!! För att hitta parkering var då fan inte det lättaste!! Men Jonathan (som uppenbarligen har starkare nerver än sin mor) rattade in i ett parkeringshus!!
Att köra i ett parkeringshus är ju nästan värre än att köra på Malmös gator!! Där är ju i och för sig inte lika mycket trafik eftersom de flesta bilarna står parkerade. Men där är ju så fruktansvärt trångt!!
Den som ritat de flesta parkeringshus kan ju omöjligt vara bilförare själv. Alternativt så kör dom omkring i en extremt liten bil och förstår inte hur mycket plats vanliga bilar tar.
Vi körde, körde och körde. Våning efter våning utan att hitta en enda parkering. Först på 9:e våningen hittade vi en plats. Jonathan rattade vant och skickligt in bilen på plats.
När vi väl hittat parkering så kom nästa problem. Att betala för platsen. Man vill ju inte få böter i Malmö liksom!!
Vi sprang runt som yra höns och letade efter någon typ av betalnings information. Men utan framgång. 😡
Tillslut så bestämde vi oss för att åka ner till nedersta våningen för att se om där möjligen fanns någon information. Och det gjorde där minsann. Där fanns en hel tavla med en massa sätt att betala på. Man kunde ladda ner en app för just parkeringar i Malmö, man kunde använda appen easypark och man kunde betala med sms. Det fanns så många alternativ så jag nästan fick beslutsångest.
Tillslut så betalade jag dock via easypark eftersom jag redan hade den appen i min telefon. 60spänn för 1½ timme!!!! 😳 Billigare än att få parkeringsböter men förbannat dyrt jämfört med hemma i vår lilla stad.
Vi traskade iväg och fick gjort det vi kom dit för och återvände sedan till bilen……. På rutan satt en lapp.
Easypark gällde tydligen bara upp till plan 5 sen var det en annan betal metod som gällde. 😫 Vad fan är det för idiotisk regel?? Så gör dom ju enbart för att lyckas lura röven av folk och håva in pengar!! 😡
Återinför de gamla hederliga parkeringsautomaterna där det fanns en automat till varje plats så att man slipper bli både förvirrad och fattig!!
Jag kände mig något nedstämd på vägen hem kan jag säga!! 800 kronor för ingenting!!! HUR skulle jag berätta detta för Robban utan att bli mobbad för det i månader framöver??
I fredags så skulle Liam till körskolan för att ta en ”kontroll lektion” En körlektion där jag åker med för att höra vad det finns att anmärka på så att jag vet vad vi behöver öva extra på när han och jag är ute och kör.
När vi kom fram till körskolan så skulle vi (jag) så klart parkera. Denna gången var jag väldigt noga med var jag ställde min bil!! Det fanns ledig plats, på vägen, precis utanför körskolan men eftersom det låg ett övergångsställe där och jag inte var helt säker på hur långt det måste vara mellan bilen och övergångsstället så tog jag det säkra före det osäkra och körde längre bort på vägen och ställde mig. Jag ville ju inte gärna ha parkeringsböter igen!!
Liam körde sin lektion och jag satt tyst som en mus i baksätet, redo att anteckna vad han behövde öva mer på. Det blev inget antecknat. Körläraren hade ingenting att anmärka på. Han sa istället att det gick riktigt bra och att det märktes tydligt att Liam kört en hel del. Det där måste ju även betyda att jag (Trots allt) är en bra lärare 😜
När Liam kört så bokades det in både ”risk etta”, halkkörning, uppskrivning och uppkörning och plötsligt så känns körkortet riktigt nära. 😀
Efter körlektionen så skulle vi hämta upp Robban för att gemensamt köra på ett viktigt ”möte” (ett av dom viktigaste i mitt liv) så vi gick tillbaka till vår egen bil……. Som hade en lapp på rutan!!!!
TVÅ parkeringsböter på under 24 timmar. Hur lägger man fram DET till Robban?? 😫Parkeringsförbud 3:e torsdagen varje månad mellan 8-12. Vad fan är det för jävla idiot-regel?!?!?! Varför inte skriva ut att man bara får stå där när Jupiter står i fas med Pluto eller något annat korkat som man inte kan hålla reda på? Ännu en parkerings-regel som upprättats enbart för att få möjlighet att skriva ut böter.
Jag skulle ljuga om jag påstod att jag kände mig speciellt glad eller positiv när vi kom och hämtade Robban. Hans enda kommentar var ”Du borde ställa bilen och ta taxi istället. Det skulle bli billigare” Ja ska det fortsätta så här så har han helt rätt.
Efter att ha hämtat upp Robban så körde vi bort på mötet. Ett möte som fick mig att glömma bort mina böter för en stund och som var så otroligt viktigt och som gav oss ett otroligt hopp om framtiden. Ett möte som fick mig att gråta floder av stolthet. Ni som vet, ni vet ❤️
0 kommentarer