I lördags kväll blev jag sjuk. Fick feber med frossa och svettningar om vartannat. Sprängande huvudvärk, ont i ögonhålorna och värk i kroppen. Och absolut NOLL ork eller energi. Jag tyckte riktigt synd om mig själv!!
Jag hade ingen aptit och det I sig kan väl iofs ses som positivt om det hade hållt i sig. Då kunde jag ju med tiden gå ner i vikt väldigt enkelt om det bara höll i sig. 😉
Jag gjorde ett självtest för covid men det var negativt. Så jag tänkte att då var det nog bara vanlig influensa trots allt. (Även om vanlig influensa, mirakulöst, bara tycks ha försvunnit sedan corona kom)
Men så pratade jag med en kompis idag, vars man hade testat negativt på just ett sådant test som jag gjort. (Det där man ska köra runt en pinne i näsan) Men när han gjorde ett med saliv så var det positivt. VARFÖR har ingen berättat för mig att man inte måste vispa runt med en äcklig pinne i näsan???
När Robban kom hem från jobbet så körde han ner till Apoteket och köpte just ett sådant test för saliv till mig.
Jag hoppades (så klart) på att det där förbannade testet också skulle vara negativt. Inte enbart för att det hade känts bättre med bara en helt vanlig gammal hederlig influensa. Utan mest för att ett positivt test gör mig så oerhört förvirrad!!
Vad jag till slut kom fram till vara att så länge jag inte hade testat positivt så var det helt fritt fram för alla att leva som vanligt, trots att jag låg här hemma och tyckte synd om mig själv. Men i samma sekund som strecket dök upp på mitt test så var det slut på friheten!!
Robban försökte hitta 566112 ursäkter till varför han inte skulle behöva stanna hemma. En av ursäkterna var att strecken på testet inte hade exakt samma färg så det var nog inte att lita på.
Nej, stecken på våra graviditetstest har inte heller haft samma färg. Likförbannat så har vi tre barn!! 🤣
Han försökte nästan övertala mig för att han skulle få gå till jobbet. Ja för det är ju absolut jag som bestämmer det där. Folkhälsomyndigheten och smittskyddslagen har ju inte med detta att göra. Im the boss!!
När han hade tjatat ett bra tag så tröttnade jag på honom och bad honom att berätta för sin chef att jag var positiv och sen låta honom avgöra. (Chefens fru är sjuksköterska så jag visste vad det svaret skulle bli) Och tänk att chefen ville INTE se honom på jobbet.
Jag vet hur rastlös Robban är och att tvinga honom till karantän är värre än om jag skulle misshandla honom med en spikförsedd träpåk. Men när jag talade om att han faktiskt får lov att gå utomhus men inte vara bland folk på lugnade han ner sig lite.
Jag förstår inte varför han blir så rastlös. Jag är sjuk och han kan ju passa upp på mig så behöver han ju inte sitta stilla så mycket 🤪
Liam får dock lov att gå till skolan och vara ute som han vill för han hade skiten förra veckan. Så det är ju bara en tidsfråga innan Robban också får skiten.
0 kommentarer